Allt jag inte sa...

Jag vill väldigt gärna ringa till de jag tycker om. Men sen när de väl svarar då blir jag plötsligt blyg. Jag njuter av att höra deras röst men jag har inte så mycket själv att säga. Men sen har jag en låtsastelefon som jag pratar i ganska mycket. Och då vågar jag säga allt det där jag inte sa.

(Mamma satt på toaletten och tjuvlyssnade utan att jag visste)
-Hej mormor, det är Leia.

-.......... (jag är artig och är tyst när mormor pratar, ibland tom avbryter mormor mig)

-Är det bra?

-...............

-Vad gör du?

-..............

-Äter du middag?

-...................

-Var är morfar?

-.................

-Är han på jobbet?

-..................

-Ja, jag kan ringa honom på jobbet.

-.....................

-Hej morfar!

-.......................

-Är du på jobbet?

-..........................

-Vad gör du på jobbet?

-..........

-Snickrar du och borrar och bygger?

-.........................

-Pappa är också på jobbet.

-..................

-Ja, mamma och jag är ensamma hemma.

-................

-Men det går bra.


Tre år.

För tre år sen på precis den här dagen så föddes jag. Klockan en minut i ett så tittade jag ut ur mammas mage. Det var en fredag. Jag var lite blå och medtagen men doktorn fick ganska snabbt fart på mig.

 

Pappa och jag åkte iväg själv och sen kom mamma upp efter någon timme. I hissen upp till avdelningen så öppnade jag mina ögon för första gången. Så pappa var det första jag såg någonsin!

Pappa åt lunch uppe på avdelningen och jag tittade på. Efter ett tag så kom mamma. Då åt jag min lunch.

Sen var vi alla tre kvar på BB över helgen och lärde känna varandra. Mamma och pappa försökte redan då imponera på mig med dyra teknikprylar så jag hade lite mer i plastbaljan än de andra små människorna på avdelningen.

 

 

Doktorn ville ta sig en sista flukt på underverket och sen fick vi åka hem. Det var en måndag.

 

 

När jag föddes var jag 50 cm lång och vägde 3,320 kg. Jag hade ett ganska litet huvud så det var ganska lätt att lyfta på det och titta sig omkring. Redan på BB började jag med det.

 

 

Här är jag två månader och sitter i min stol med lite stöd. Jag har börjat greppa lite och hjälper mamma med måttbandet när hon syr. De första fem månaderna var vi alla tre hemma; pappa, mamma och jag. Sen började pappa arbeta tre dagar i veckan.





Nio månader gammal är jag här. När jag var elva månader började mamma arbeta och pappa var hemma på heltid tills jag började på dagis i höstas. Det finns så många fler kort på mig men mamma säger att man inte skall skryta...

På lördag skall jag ha kalas. Jag hoppas på bra väder och det har det faktiskt varit på alla mina födelsedagskalas hittills. Vi har alltid samma tema på mina kalas med utomhus, bad, lite naket, pizza, juice och melon. Det är ett vinnande koncept så det blir samma i år.

Här kommer en bild ifrån kalaset när jag fyllde ett år.




Men jag vet inte riktigt vad jag tycker om allt det här med att fylla år... Imorse vaknade jag av att mamma och pappa höll på och stökade i köket. Jag tyckte det var alldeles för tidigt så jag gick upp för att säga till dem att gå och lägga sig igen med mig, som jag brukar. Men när jag gläntade på min dörr så började mamma och pappa sjunga. Mamma bar en bricka med melon och juice på och pappa hade en massa paket. Men se det köpte jag inte! Jag slog igen min dörr det fortaste jag kunde och sen la jag mig i fosterställning och grät på golvet. Min dörr går inåt så mamma och pappa kom inte in. De fick stå utanför ganska länge innan jag släppte in pappa som fick komma upp i sängen och mysa med mig. Tillslut slutade jag gråta. Jag ville inte öppna några paket men gick med på frukost. Vi åt risgrynsgröt och melon. Efter frukost så öppnade jag ett paket i taget och lekte med varje ganska länge. Jag fick färg och penslar, en tandläkarbok, ett "bilbanepussel" med en traktor, memory, tyggrönsaker och såpbubblor.

Till lunch beställde jag bananpannkakor med jordgubbar. Vi åt lunch ute och sen åkte pappa och jag iväg och slängde skräp och fixade lite. Vid tre skulle farmor, farfar och bestemoster komma ut. Så mamma och jag bakade barnmuffins till dem som bara barn egentligen får äta men de vuxna fick smaka. Men de fick bara ta tre!

Ingen fick sjunga för mig men efter lite övertalning så öppnade jag paketen. Jag fick lego, ett grodspel, ett pippitält, kläder och en kassaapparat. När farbror Stefan kom fick jag ett armborst som skjuter bollar. Farmor hade med sig en jättefin klänning med massor av fiskar på ifrån kusin Agnes.

Hela dagen hade jag på mig min fina prinsessklänning ifrån Gunnar och Margareta.

Till middag hade jag sagt att jag ville äta potatis, fisk, fetaost och oliver. Det blev mums! Till efterrätt hade mamma bakat en tårta som jag svalde ner med en massa fruktsallad.

Oj, vilken födelsedag det blev. Det var lite svårt att fylla år och mycket att tänka på. Men jag förstår att jag har fyllt år och att jag numera är tre år och inte två år. Men vad det egentligen betyder vet jag inte. Mamma och pappa funderar nog mer på det än vad jag gör. Ju äldre jag blir desto mer blir jag min egen person med allt vad det innebär. Jag har ju såklart alltid varit min egen person men min personlighet och mina preferenser blir tydligare för varje dag. Vissa drag kunde anas redan på BB medan andra överraskar och glimtar till ibland. Roligast är oftast de speglingar av mamma och pappa som jag gör utan att veta om det. Som att jag avskyr mornar och att bli väckt eller att rutiner bryts och att det händer något oväntat. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att jag är en egen liten person med egna val och preferenser.

"Den som har barn i sitt hem, äger en trädgård med himmelska plantor som skall sås, vattnas och blomstra."
Johan Amos Comenius (1592-1670)

RSS 2.0